Inkludering

Förhållningssätt

Inkludering är ett förhållningssätt, det handlar om människosyn, att vi alla vill fungera tillsammans i olika gemenskaper både i och utanför skolan. Sverige har undertecknat Salamanca-deklarationen, en internationell överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd ska få en utbildning tillsammans med andra barn i sin egen miljö. Det innebär att skolan ska ge plats för alla barn utan hänsyn till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella och språkliga förmågor och endast i undantagsfall skiljas från den ordinarie gruppen.

Gemenskap

Inkludering handlar inte om ett enskilt barn med särskilda behov, utan om att alla har behov av att vara inkluderade i en gemenskap. Barn är olika, med olika erfarenheter, intressen, perspektiv och värderingar. Varje elev har sin egen lärprocess, men det är viktigt att det finns ett gemenskapsperspektiv. Det går bra att differentiera metoder och arbetsmaterial för olika elever, men inom gemenskapen.

Inkluderande lärmiljö

Att skapa en inkluderande lärmiljö görs dock inte över en natt. Det är ett ständigt pågående utvecklingsarbete som kräver mycket tålamod och tid. Inkludering är inte ett avskilt projekt, utan en del av hela skolutvecklingen, något som genomsyrar hela skolsystemet.

Skolans värdegrund och kollegialt lärande

Det är också ett arbete som kräver reflektion över den egna värdegrunden i praktiken, och hur man implementerar den i vardagen. Man måste sätta sig ner tillsammans på varje enskild skola och se kritiskt och konstruktivt på sin egen verksamhet. Kollegialt lärande är därför en viktig del av processen – ingen lärare ska behöva arbeta ensam utan man delar kunskap, lär av varandra, löser problem tillsammans och diskuterar nya kreativa lösningar för att nå en viss elev. Ansvaret är inte den enskilda lärarens, utan hela skolans.

Samarbetet är viktigt 

Ska det vara ett hållbart system så måste alla aktörer i skolan samarbeta och ha förståelse för inkluderingsprocessen, inklusive skolledningen. Men det är samtidigt centralt att lärarna känner att det är deras process. Just så fungerar det i Uppsala kommun.